Alain Topor har arbetat i svensk psykiatri i nästan hela sitt liv. Från att vara delaktig i att lägga ner det stora mentalsjukhuset Långbro till att nu forska på vad det är som får människan att må psykiskt bra.
Alain Topor ser hur inställningen till psykisk hälsa och psykiatrin ändrats över tid, från att förr ha varit väldigt skambelagt att ha kontakt med psykiatrin till nutidens stora rusning. Han är inte helt igenom positiv till det. För det som möter patienter som kommer till psykiatrin är en ideologisk verksamhet med mycket liten evidens. En verksamhet som betraktar människans kropp som en biokemisk maskin, som sjukdomsförklarar mänskligt mående, ställer diagnos och ger behandling, oftast medicin, för detta. Men en majoritet av människors dåliga psykiska mående handlar om saker som psykiatrin inte kan lösa: fattigdom, mobbing, stress på jobbet. Sociala orsaker som det behövs politik för att komma till rätta med mer än psykiatri.
Sociala faktorer bakom mycket psykisk ohälsa
Men de sociala orsakerna bakom psykisk ohälsa räknas inte och det råder en kompakt tystnad hos ansvariga på Socialstyrelsen, SKL, och höjdare inom psykiatrin när man försöker diskutera frågan.
Hur har det kunnat bli så här? Att man har skiljt psykiatrin och människor psykiska mående från samhället i övrigt? Alain ser en möjlig förklaring i psykiatrireformen som delade upp psykiatrin i en social del som hamnade hos kommunerna och en biologisk del som blev kvar hos sjukvården. En annan förklaring är hur Socialstyrelsen, Läkemedelsverk, läkemedelsindustri och ledande psykiatrer i skön förening skriver riktlinjer som med extremt snäva evidensbegrepp egentligen bara ger klartecken för läkemedelsanvändning mot människors psykiatriska symtom.
Se också intervjuer med:
Kerstin Evelius Nationell samordnare i psykisk hälsa, Stefan Hau Professorn i klinisk psykologi, Peter C. Gøtzsche Peter C. Gøtzsche Specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet
