Antidepressiv medicin gör oss beroende

Antidepressiv medicin gör oss beroende
2018 stod drygt 1 miljon svenskar på antidepressiva. Foto: © [chagpg] / Adobe Stock

I två debattartiklar, Aftonbladet (14/1-2020) samt Expressen (23/12-2019), har allmänläkaren André Marx som en av få läkare, tagit bladet från munnen gällande antidepressiva, deras beroendeskapande effekter och biokemiska etablissemangets undertryckande och förvanskande av patienters erfarenheter men också evidens. Om några veckor gör vi en intervju med André Marx.
I väntan, håll till godo med dessa debattartiklar som vi återpublicerar./ Per Sternbeck

Läkare: Nu måste allmänheten bli informerad om riskerna

Läkarkåren, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdguiden måste aktivt börja informera allmänheten om att antidepressiva är beroendeframkallande, skriver läkaren André Marx.

Utifrån den samlade vetenskapliga evidensen får mer än hälften av de som försöker sluta med antidepressiva utsättningsreaktioner, även känt som abstinenssymtom.

Det är obehagliga fysiska och psykiska symtom som kommer i samband med utsättning då hjärnan vant sig vid preparatet.

46 procent av de upplever maximalt svåra symtom när de får gradera sina besvär.

Att trappa ner medicineringen på några få veckor, som ofta rekommenderas, ger ingen eller minimal lindring jämfört med att sluta tvärt.

2018 stod drygt 1 miljon svenskar på antidepressiva . Det innebär att cirka 250 000 svenskar beräknas uppleva svåra utsättningsreaktioner när de försöker sluta.

Troligtvis är siffran tyvärr avsevärt högre och ökande genom en ackumulering av patienter som inte klarar av att sluta, vilket bland annat avspeglas i hur länge de stått på preparaten.

I USA uppskattas cirka hälften av alla som äter antidepressiva ha gjort det i minst fem år. I England är motsvarande siffra drygt en tredjedel.

Symtomen varar ofta i månader och hos en del i över ett år. När patienter tillfrågades om detta i en nygjord studie så svarade 86,7 procent att symtomen varade i minst 2 månader, 58,6 procent minst ett år och 16,2 procent mer än 3 år.

Förutom att de intensiva och utdragna symtomen gör det svårt att sluta så misstar läkare reaktionerna för att vara nya återfall i depression och ångest vilket gör att patienter inte vågar sluta.

Läkemedelsindustrin har länge haft en ekonomiskt motiverad ovilja att erkänna att antidepressiva är beroendeframkallande.

1996 sponsrade läkemedelsföretaget Eli Lilly ett ”closed symposium” bestående av psykiatriker finansierade av läkemedelsindustrin. Idén som föddes var att man genom att introducera begreppet ”utsättningssyndrom” kunde leda bort tankarna från att antidepressiva var beroendeframkallande.

Det definierades som ett ”självbegränsande syndrom” som ”vanligtvis går över inom 2–3 veckor”, något många inom läkarkåren tror än idag. 

Bensodiazepiner lanserades på tidigt 60-tal och precis som för antidepressiva tonades beroendepotentialen länge ned. 1980 släpptes den tredje versionen av amerikanska diagnosmanualen DSM och enligt dåvarande definition var bensodiazepiner beroendeframkallande. Några år senare kom också erkännandet från myndigheterna.

Lagom till lanseringen av SSRI-preparaten 1987–1988 hade DSM dock reviderats och helt godtyckligt hade beroendediagnosen omdefinierats vilket innebar att det var avsevärt svårare för olika substanser att uppfylla kriterierna för beroende.

Därmed hade inte bensodiazepiner klassats som beroendeframkallande om de introducerats samtidigt som SSRI. Omvänt hade SSRI sedan länge betraktats som beroendeframkallande om de kommit ut på 60-talet. 

Inte oväntat har definitionen av ”beroende” blivit allt mer bisarr för varje ny upplaga av DSM och det behöver väl knappast nämnas att ”experterna” som definierar diagnoserna i DSM fått massiv kritik för sina ekonomiska kopplingar till läkemedelsindustrin. 

Antidepressiva är beroendeframkallande även om läkemedelsindustrin förnekar det och DSM:s kriterier är specifikt skrivna för att de inte ska uppfylla definitionen.

Det sker toleransutveckling (när en högre dos behövs för att uppnå samma effekt) hos uppskattningsvis 25 procent som behandlas för depression och hos hela 42 procent med det utdragna depressionstillståndet dystymi.

Antidepressiva och bensodiazepiner har närmast identiska utsättningssymtom. Den mest framgångsrika och evidensbaserade metoden för att kunna sluta vid intensiva besvär är så kallad ”hyperbol nedtrappning” där man i allt mindre doser trappar ner preparaten över lång tid, vilket är samma strategi som används vid bensodiazepinberoende.

Tillfrågas användarna själva så upplever många preparaten som beroendeframkallande. En studie visade exempelvis att 44,5 procent av de som ätit antidepressiva i mer än tre år upplevde ett beroende.

I november 2019 twittrade ordföranden för Brittiska Royal College of Psychiatrists: “We are going to have to face the issue of dependence on antidepressants”.

Efter kritik tog Vårdguiden 1177 i förra veckan bort påståendet ”Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel”. Nästa steg är att läkarkåren, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdguiden aktivt börja informera allmänheten om att antidepressiva är beroendeframkallande.  

Skribent: André Marx, läkare inom allmänmedicin
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

Fler artiklar

Ulf Kristersson

De rika ska på toppen glimma – de fattiga ska i skiten simma!

Som vanligt sätter Kristersson likhetstecken mellan utrikes födda personer och ekonomiskt bistånd trots är mycket låg andel som har bidrag idag.
Äldre man bekymrade över sina räkningar

Förakt för svaghet leder människor till vräkning

En äldre man 70+ med cancer riskerar bli vräkt och hemlös. Kronofogden tar mer än hälften av hans redan låga pension.
Pojke i ett klassrum ser fundersam ut

Statens… förlåt, Sveriges Television säkrar Sverigebilden

Att stämpla utländska mediers granskning av svensk myndighetsutövning gällande LVU som ”fake news” blir SVT ett verktyg i statens tjänst.
Linnea sitter vid sitt köksbord i sitt hem

Personligt ombud riskerar att försvinna

Personligt ombud en mycket uppskattad funktion för personer med funktionsnedsättning som nu troligtvis kommer att försvinna!

Equals nyhetsbrev

Prenumerera på Equals nyhetsbrev. Nyhetsbrevet kommer ut en gång i månaden med intressanta artiklar, krönikor och mycket mer.





Kontakt och öppettider

Equal QvinnoQraft

Besöksadress: Grindsgatan 37, 
Öppet: Måndag -Fredag 10.00 – 17.00
Kontakt: 070-792 41 78
qvinnoqraft[@]equalsthlm.se

Råd § Stöd

Vi svarar på frågor om psykisk ohälsa, beroende och läkemedel. Eller om du har problem med soc, sjukvård eller andra myndigheter. Hör av dig!

OBS! Vi tar endast emot samtal inom Stockholms län.

Ring! 070-888 80 85
Telefontider: 12:00 – 17:00
Mejla! info[@]equalsthlm.se

Innan du ringer eller mejlar kanske du hittar ditt svar här i guiden för sociala rättigheter:
Hävda dina sociala rättigheter

QvinnoQraft en mötesplats med möjligheter

QvinnoQraft blir det du gör det till tillsammans med andra besökare. Kom in på en kopp kaffe, snacka med Yvonne, låna telefon eller dator, pyssla eller t ex fyll i en ansökan till soc.

Läs mer

Råd § Stöd

Ring-070-888 88 85
Mejla-info(@)equalsthlm.se

OBS! Vi tar endast emot samtal inom Stockholms län.

Vi svara på frågor om psykisk ohälsa, beroende och läkemedel. Eller om du har problem med soc, sjukvård eller andra myndigheter. Hör av dig! Telefontider: 12:00 – 17:00.

PsykOpen logoty

Välkommen på psykiatrifestival!

Psyk Open – en psykiatrifestival om att leva med psykisk ohälsa och sjukdom, om vården vi har och vården vi behöver.

När: 9 – 10 okt kl 14 .00 – 21.00
Plats: Kägelbanan, Södrateatern

Privacy Overview
Equal

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.

Strictly Necessary Cookies

Strictly Necessary Cookie should be enabled at all times so that we can save your preferences for cookie settings.