Den förra regeringen tillsatte 2021 en utredning om bidragsbrott som blev klar i höstas. Den har skickats ut på remissvar som ska vara inne den 27 december. Equal har skickat ett svar på eget initiativ då vi är oroade över delar av förslaget – särskilt frågar vi oss om personer som får en bidragsspärr kommer ha rätt till ekonomiskt bistånd?
Vi ifrågasätter om personer som får en bidragsspärr kommer ha rätt till ekonomiskt bistånd? Eller kan sökande nekas under flera månader med hänvisning till att sitt eget agerande lett till en avstängning från en annan ersättning, dvs enligt nu gällande praxis? Om så är fallet måste ett förtydligande eller ändring göras för konsekvenserna blir alltför långtgående och leder till extrem fattigdom hos redan utsatta, vräkningar från hem (vilket kommer också drabba barnfamiljer) och misär.
Personer som döms för bidragsbrott ska få en så kallad bidragsspärr
Vi har skrivit om utredningen tidigare som föreslår att den som döms för bidragsbrott ska spärras från att söka nya bidrag under sex månader till tre år. Samtidigt ska ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen undantas från denna regel eftersom det utgör det yttersta skyddsnätet.
Hur kommer undantaget för ekonomiskt bistånd vid spärrtiden att fungera i praktiken?
De exakta reglerna är oklara. Utredningen skriver: ”Däremot krävs det att förutsättningarna för biståndet i fråga är uppfyllda enligt de regler som gäller för dessa, men det är en prövning som får göras av den som beslutar om biståndet.”
Domstolarna nekar ekonomiskt bistånd under flera månader vid avstängning från annan ersättning
I förvaltningsdomstolarna har det i praxis ansetts motiverat att neka ekonomiskt bistånd under flera månader för tid då den sökande till följd av sitt eget agerande varit avstängd från en annan ersättning. Utan någon närmare förtydligande om vad som ska gälla finns en överhängande risk att detta kommer tillämpas även fortsättningsvis.
Vår andra invändning – myndigheter ska dessutom arbeta brottsförebyggande utan mer resurser
Vår andra specifika invändning gäller att myndigheterna ska arbeta mer brottsförebyggande utan att få mer resurser vilket kommer leda till sämre service till medborgarna. ”De beslutande aktörerna lyfter fram att brottsförebyggande arbete och kontroller behöver få en högre prioritet och status och genomsyra hela organisationen. De beslutande aktörerna behöver avsätta tid och resurser, ta fram effektiva metoder och öka antalet kontroller.” På det stora hela säger man att det brottsförebyggande arbetet ingår idag i myndigheternas uppdrag men att ett större fokus kräver nya arbetsmetoder och funktioner men att det inte är möjligt att uppskatta hur mycket detta kommer kosta. Därför lämnar inte utredningen några förslag om ökade resurser som myndigheterna behöver för att genomföra detta arbete.
Den ökade arbetsbelastningen sker på bekostnad av hjälp och service till medborgarna
Vi drar slutsatsen att det ökade arbetet som följer av denna utredning kommer äta upp resurser som ska gå till att utreda rätten till sjukpenning, hjälpa personer tillbaka i arbete och allt annat som myndigheterna gör. Equal har under de senaste 10 åren noterat hur socialtjänsten och särskilt ekonomiskt bistånd arbetar alltmer med att kontrollera och allt mindre med att hjälpa personen förändra sin livssituation och att inte behöva bistånd – trots att det är syftet i socialtjänstlagen. Vi är mycket bekymrade för att den nya inriktningen, utan mer resurser – kommer leda till sämre service.
Vi hoppas att regeringen tänker till ett extra varv innan de genomför dessa ändringar med långtgående konsekvenser. Tyvärr är det tydlig högerpolitik, även om det var den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen som tillsatte utredningen.
Skribent Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs också…
