Försämrade försäkringar, sänkta bidrag och sänkt skatt för visa motiveras ofta med att det ska löna sig att arbeta. De flesta håller nog med om att arbete ska förbättra ekonomin. Men arbete innebär ofta kostnader i form av allt från arbetsresor till krav på särskilda kläder så förbättras inte allas ekonomi av arbete.

Både arbetslöshetsförsäkringen och försörjningsstödet är utformat så att oftast inte lönar sig att arbeta timmar eller deltid. En typ av arbete som ofta är ett viktigt steg tillbaka in på arbetsmarknaden. Samtidigt är regelverket utformat så att många hamnar i en sits där de riskerar kostnader i samband med arbetet samtidigt som det blir det utbetalaren av ersättningen som tjänar på arbetet då lönen innebär att a-kassan, aktivitetsstödet eller försörjningsstödet sänks.

Den senaste omläggningen av a-kassesystemet gjorde det lättare att kvalificera sig till a-kassa. Men a-kasseperioden kan bli så kort som 100 dagar och dessutom sänks a-kassan betydligt snabbare än tidigare. Och även om trösklarna blivit lägre så finns de fortfarande och alla lyckas inte kvala in istället tvingas de söka försörjningsstöd eller förlita sig på att deras partner kan och vill försörja dem.

Och tillhör du de som har a-kassa eller aktivitetsstöd och jobbar fyra timmar med en timlön på 200 kr och arbetsgivaren drar de vanliga 30 % i skatt. Då blir nettolönen 560 kr som din a-kassa eller aktivitetsstöd minskas med. och din ekonomi förbättras inte men kanske har den försämrats om arbetet inneburit kostnader exempelvis för att ta sig till och från arbetet.

För den här gruppen är lösningen förmodligen att återgå till att minska ersättningen med hänsyn till antalet arbetade timmar.

Särskild beräkningsregel

Många arbetslösa är hänvisade till försörjningsstöd. Det incitament som finns för dem att jobba är den särskilda beräkningsregeln som infördes av regeringen Reinfeldt och innebär att huvudregeln är att den som börjar jobba men fortfarande måste komplettera med försörjningsstöd får behålla 25 % av lönen efter ett halvår som kallas kvalificeringstid. Så fyratimmarspasset ger 140 kr om du kvalificerat dig till de 25 %, annars ger passet 0 kr i plånboken. Den särskilda beräkningsregeln ska användas i högst 2 år och om personen fortande är bidragsberoende efter det ska personen gå igenom en ny halvårig kvalificeringstid.

Jobbstimulansen som regeln kallas kritiseras mest för att regeln om kvalificeringstid innebär en ökad administrativ börda men också är svår att använda när det gäller personer som flyttar mellan kommuner eller stadsdelar. Regeln kritiseras också för att den håller kvar människor i bidragsberoende då en del har så höga inkomster att de skulle klara sig utan försörjningsstöd om det inte vore för jobbstimulansen. Vissa menar också att regeln kan upplevas som orättvis då socialtjänsten har möjlighet att vara både mer och mindre generös än vad lagen säger. Möjligheten att vara generösare än huvudregeln kommer att försvinna vid årsskiftet. Dessutom verkar informationen om regelns existens både variera och brista en hel del.

Socialt frikort

Föreningen Street Minds driver sedan några år tillbaka förslaget att Sverige ska införa ”socialt frikort” och på den särskilda hemsida som föreningen gjort kan man läsa mer om modellen https://socialtfrikort.nu/ .

Idén till ”socialt frikort” kom från en man som själv levde ett hårt liv. Det infördes i Danmark på försök av den borgerliga VLAK-regeringen 2019 och blev permanent 2025. Det innebär att visa som uppbär den danska motsvarigheten till försörjningsstöd – kontantstöd kan ansöka om socialt frikort hos sin handläggare. För att få frikortet får personen inte tjänat mer än 10 000 kr året innan och det ställs krav på missbruk, hemlöshet eller psykisk sjukdom. När en person fått frikort kan hen tjäna upp till 44 691 kr per år skattefritt utan att kontantstödet påverkas.

En del får hjälp till frikortsjobb genom kommunala jobbcenter. Andra ordnar frikortsjobben själva och uppger då sitt frikortsjobbnummer till arbetsgivaren som då inte behöver betala skatt eller sociala avgifter.

Den danska modellen ger en snabbare och tydligare effekt på ekonomin för den som får frikortet. Men frågan är hur många försörjningsstödsberoende som kommer att kvala in om modellen införs i Sverige. Modellen verkar förutsätta att det görs en individuell prövning och riskerar därmed att bli lika administrativt belastande som jobbstimulansregeln och med samma problem med risken att människor behandlas olika. Dessutom hålls människor kvar i bidragsberoendet. Frikortets fördel är att även personer som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden får en möjlighet till en hederlig inkomst som faktiskt förbättrar ekonomin på riktigt.

Det danska sociala frikortet verkar förutom att fungera som ett verktyg för att göra det möjlighet för en viss grupp att tjäna en hederlig slant och faktiskt tjäna på det på riktigt fungera som en form av anställningsstöd där arbetsgivaren får vissa skattelättnader med väldigt lite administration när man anställer människor långt ifrån arbetsmarknaden vilket givetvis är bra. Men vad händer när någon jobbat så mycket att de når frikortstaket? Vill arbetsgivaren som slipper sociala avgifter för frikortsarbete fortsätta anställa på vanliga villkor? Och vill individen fortsätta jobba när det inte ger något extra i plånboken men eventuella kostnader kopplade till arbetet finns kvar?

Danmark har inte bara testat socialt frikort utan även flera olika modeller av jobbpremie som riktat in sig på större grupper av beroende av bidrag från socialtjänsten men också långtidsarbetslösa.

Sverige införde sin första jobbpremie i mars 2026 och den riktar endast in sig på de som hade försörjningsstöd hela perioden juli-december 2025 men nu arbetar och har så mycket i lön att vare sig de själva eller någon annan i hushållet får försörjningsstöd. Premien som är skattefri är 15 % av lönen upp till 25 000 Skr. Men jobbpremien är som den är utformad i nuläget bara till glädje för dem som lyckats lämna försörjningsstödsberoendet och som lagen är utformad går det inte låta bli att undra om det är en form av valfläsk som serveras och vad som kommer att hända med premien i framtiden?

Den stora utredning som gjordes om försörjningsstöd 2025 tittade en del på hur det fungerar i andra länder. Tyvärr verkar inget av de länder och modeller som nämns i utredningen fungerat särskilt väl.

Att människor får hjälp att lämna bidragsbehövandet bakom sig är viktigt både för de som har försörjningsstöd och för samhället. Och även om frågan verkar vara svårlöst är det viktigt att hjälpa olika grupper ur beroende av försäkringar för arbetslösa och försörjningsstöd. Därför måste arbetet med att hitta lösningar på problemet fortsätta.

När de gäller den grupp där behovet av bidrag kan kopplas till arbetslöshet är det bästa förmodligen att utveckla jobbpremiemodellen. Ett alternativ är att förenkla jobbstimulansen så att kvalificeringstiden tas bort. Men också att göra den generösare åtminstone upp till en viss nivå.

Dessutom måste arbetsmarknadspolitiken utvecklas om vi vill att människor ska lämna beroende av försäkringssystem och bidrag som försörjning till förmån för lönearbete. Även om det ännu är oklart hur den nya regeringen kommer att se ut så vet vi att vi kommer att få en ny regering. Den nya regeringen kommer förhoppningsvis hitta sätt både att sänka arbetslösheten men också se till att det lönar sig för alla att arbeta även de som av någon orsak bara kan jobba deltid eller timmar.

Skribent Maria Lavander
info[@]equalsthlm.se
070-7972029