Susana gjorde som socialtjänsten sa och betalade sina hyresskulder. Nekades matpengar av socialtjänsten för att hon betalat hyresskulderna. Efter två veckor utan mat blev hon inlagd på sjukhus.
Efter många års psykisk och fysisk misshandel flyttade Susanas man äntligen ut ur lägenheten. Han fortsatte med sitt våld genom att skicka kronofogden på henne gång på gång på gång då han hävdade att hon hade egendom som tillhörde honom därinne. Kronofogden lät sig villigt användas som våldsredskap och gjorde utmätning och hembesök ett antal gånger under flera års tid.
Susana hade redan PTSD efter allt hon utsatts för och som vanligt blev symtomen svårare när hon kunde slappna av något, då den akuta våldsutsattheten försvunnit. Hon utvecklade depression, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och blev långtidssjukskriven.
Hyresskulder uppstår
Till en början gick det bra. Det fanns en buffert, men i takt med att tiden gick blev det allt svårare att få in hyrorna, särskilt eftersom Försäkringskassan blev sena med vissa utbetalningar, för att det blev vissa glapp i sjukintygen eftersom det är svårt att få läkartider på hennes vårdcentral, eftersom hon själv var i så dåligt skick att hon inte alltid höll koll på när sjukintygen gick ut. Vid den första missade månadshyran sökte hon ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten men nekades. Hon ansågs inte ha uttömt alla möjligheter att betala hyran själv. Vid den andra missade månadshyran anmodades hon av socialtjänsten att flytta för att få ner hyreskostnaden. Vid den tredje anmodades hon att ta in inneboende. Något som är väldigt svårt för en person skadad av PTSD, som inte litar på någon, som inte känner sig trygg någonstans
Till slut, när hon låg efter med fyra hyror kom vräkningsbeskedet och då nekade socialtjänsten hennes ansökan om bistånd med motiveringen att de endast står för skulder i undantagsfall samt att hon inte gjort som de sa åt henne att göra, vilket ju stämde, eftersom hon inte var kapabel att göra det
Får behålla lägenheten om hon betalar hyresskulderna
I denna svåra stund kom en räddning in från sidan. En släkting till Susana med fast jobb sökte bostad. Hon kände att hon kunde lita på honom och han sa att han kunde betala in en månadshyra. Socialtjänsten sa att om Susana kunde betala in två hyror skulle socialtjänsten betala resterande skuld.
Susana sa att det var på håret att hon klarade av det, att hon skulle göra det men då fanns det inga pengar kvar på hennes konto att köpa mat för.
I ett mejl till ansvarig handläggare skrev jag som Susanas ombud:
”Susana kommer att betala in hyran nu – så fort hon fått pengarna för medicinerna. När hon gjort det har hon inga pengar kvar att köpa mat för.”
”Det viktiga är att du betalar in hyran”, var budskapet från socialtjänsten.
Gjorde som socialtjänsten sa och betalade in hyror
Susana betalade in hyrorna och hade när hon gjort det inga pengar alls att köpa mat för, något både hon och jag som hennes ombud redogjort för. Hon hade sex kronor på kontot och drygt tre veckor till nästa utbetalning från Försäkringskassan. Hon ringde socialtjänsten efter ett par dagar och berättade om sin situation.
Hon fick över telefon, veta att socialtjänsten gjort väldigt mycket för henne redan och att hon borde vara tacksam. Susana sa att hon var väldigt tacksam men att hon inte hade något att äta. Hon uppmanades av att socialtjänsten att gå och äta på Stadsmissionen men det kostar tio kronor att äta där så hon vände i dörren. Hon åt inte något alls på fem dagar. Till slut gick det inte längre.
Du har använt dina pengar till annat
Hon gjorde en formell nödansökan men fick avslag med motiveringen:
”Vid prövning av ytterligare bistånd görs en individuell bedömning av om ett akut och oförutsett behov föreligger. Då du har disponerat dina pengar till annat står du i dagsläget utan medel. Av utredningen framgår att du saknar medel inför resterande del av månaden, men det har inte framkommit att detta beror på sådana oförutsedda eller oundvikliga händelser som inte kunnat planeras för då du känt till situationen under en längre tid och själv har ett ansvar över att planera för din situation.”
Ja, Susana hade gjort som socialtjänsten sa, tagit sitt ansvar och ”disponerat sina pengar till annat”, vill säga betala hyran för att inte bli hemlös. Ett uttalat villkor för att socialtjänsten skulle kliva i. Nu vände de detta emot henne.
Susana blir sjuk av svälten hon utsätts för
Susana har diabetes och det är väldigt viktigt att hon tar mediciner och äter mat regelbundet. Detta är något socialtjänsten är helt medveten om men som man struntat i.
Efter att ha varit utan mat i två veckor med sporadiska måltider var tredje-fjärde dag börjar Susana må illa, bli yr, otroligt trött och orkeslös hon spyr och det slutar med att hon hämtas av ambulans och förs till Södersjukhuset med alldeles för låga sockervärden. Hon blir inlagd för att hon blivit så sjuk. Helt och hållet som en följd av socialtjänstens medvetna icke-agerande i frågan.
Ska vi ha det så här? Ja, verkar socialtjänsten i staden tycka. För när Susana ringde socialjouren blev det samma svar där. Hur lät det för några år sedan i reklamen för staden? ”Stockholm – en socialtjänst i världsklass!”
Skribent Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
*Susana heter egentligen något annat. Vi kommer att hjälpa henne att anmäla det som hänt till IVO, vad det nu spelar för roll.