Socialstyrelsen beslutade den 13 december 2017 om Nationella riktlinjer för Vård vid depression och ångestsyndrom. Syftet med riktlinjerna är att värdera vilka behandlingsmetoder, t.ex. psykofarmaka och psykoterapi, som sjukvården bör erbjuda patienter.
För detta arbete valde Socialstyrelsen att utse en ledningsgrupp med enbart kunskap om biomedicinska metoder (psykofarmaka, hjärnstimulering) och KBT. Forskare med kunskap om annan psykoterapi, som psykodynamisk terapi, gavs inget inflytande.
I ledningsgruppen har påvisats betydande jäv hos flera medlemmar, genom bl.a. koppling till olika företag som producerar och säljer psykofarmaka respektive KBT-behandling till sjukvården.
Socialstyrelsen slutsatser avviker
I riktlinjerna förordas huvudsakligen psykofarmaka, hjärnstimulering (ECT, rTMS) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Annan evidensbaserad psykoterapi, så som psykodynamisk terapi (PDT), är marginaliserad på ett uppseendeväckande sätt.
Vi kan konstatera, liksom flertalet av remissinstanserna (forskare, fackförbund och patientföreningar), att Socialstyrelsens slutsatser avviker från hur internationell forskning tolkas i andra länders riktlinjer. Omfattande kritik i remissvaren har avfärdats av Socialstyrelsen.
Det är uppenbart att riktlinjer och prioriteringar har beslutats utan stöd i oberoende och neutral kunskapsvärdering, men däremot till fördel för de särintressen som finns representerade i projektledningen. Detta strider mot kravet på neutralitet och oberoende hos myndigheter, ett krav strängt reglerat i Förvaltningslagen samt i Socialstyrelsens egna föreskrifter för Jäv och Intressekonflikter.
Utifrån ovan beskrivna förhållanden yrkar vi:
- att Förvaltningsrätten omgående upphäver Socialstyrelsens beslut att fastställa Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
Skäl för yrkande är:
- påvisat jäv hos flera medlemmar i ledningsgruppen för riktlinjernas framtagande,
- brist på saklighet i riktlinjerna då de påverkats av särintressen i ledningen,
- att riktlinjerna medför skada för patienter genom att riktlinjerna begränsar tillgången till terapi för barn, ungdomar och vuxna, samt begränsar vårdens tillgänglighet och mångfald, utan vetenskapligt stöd,
- att riktlinjerna utan saklig grund gynnar vissa utförare och missgynnar andra,
- att riktlinjerna utan saklig grund leder till en betydligt snävare och mer begränsad vård än i andra jämförbara länder.
Hela anmälan, med samtliga grunder för anmälan, finns att läsa här på Psykoterapicentrums hemsida, www.psykoterapicentrum.se.
