Riksrevisionen har granskat statens arbete med lex Maria och lex Sarah. Myndigheten konstaterar att arbetet inte är effektiv för att förhindra vårdskador och missförhållanden i vård- och omsorgsverksamheter för äldre. Verksamheterna är inte heller skyldiga att informera äldre och deras anhöriga om vårdskador och missförhållanden eller låta dem komma till tals i utredningar.
Lex Maria innebär att alla vårdgivare ska utreda och anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden, och vid ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska händelsen anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Riksrevisionens granskning gäller bland annat huruvida IVOs tillsyn förhindrar vårdskador och missförhållanden i vård- och omsorgsverksamheter för äldre.
Kvalitetsbrister i IVOs handläggning
Riksrevisionen konstaterar kvalitetsbrister i IVO:s handläggning av lex Maria och lex Sarah. IVO granskar endast verksamheternas utredningar och inte händelser som orsakat en anmälan. IVO:s uppföljningar visar vidare att utredningar och föreslagna åtgärder [från verksamheterna] för att komma till rätta med vårdskador och missförhållande inte tar fasta på bakomliggande orsaker. Och IVO avslutar ärenden trots att vård- och omsorgsverksamheternas förslag på åtgärder inte kopplar till de bakomliggande orsakerna till en händelse, eller att verksamheten inte vidtagit åtgärder för att komma till rätta med brister eller risker som utredningen visat.
Brister i IVOs återkoppling…
Riksrevisionens granskning visar på vissa brister i IVO:s beslut och återkoppling till vård- och omsorgsverksamheterna i lex Maria- och lex Sarah-ärenden. Det gör att IVO inte alltid säkerställer att bestämmelserna efterlevs i den grad som vore möjligt eller bidrar till lärande. Det kan leda till att verksamheterna inte åtgärdar brister och att vårdskador och missförhållanden sker igen.
…Och uppföljning
IVO uppvisar närmast chockerande siffror av uppföljning av sina beslut. Under 2021 var andelen beslut om uppföljning i lex Maria-ärenden i äldreomsorgen 1 procent av det totala antalet beslut och i lex Sarah-ärenden var andelen 5 procent. IVO hävdar dock att möjligheterna att påverka vård- och omsorgsverksamheternas arbete med vårdskador och missförhållanden är begränsat i lex Maria- och lex Sarah-ärenden pga att de inte utreder de bakomliggande händelserna. Och att IVO därför arbetar mer med den riskbaserade egeninitierade tillsynen som granskar hela verksamheter. Riksrevisionen är dock kritiska mot IVO och anser att de bör stärka tillsynen i lex Maria- och lex Sarah-ärenden.
Det finns ingen skyldighet att informera äldre och deras anhöriga
Det är inte obligatoriskt för verksamheterna att informera äldre eller deras närstående vid missförhållanden eller att höra dem när vårdskador eller missförhållanden inträffat. Och IVO avslutar ärenden utan att verksamheter redovisar att de har informerat. Riksrevisionen har tagit fasta på att de som drabbas vill få information och bli lyssnade på och anser att verksamheternas ansvar mot enskilda och deras närstående bör utökas.
Kunskap om vårdskador och missförhållanden i verksamheter för äldre måste förbättras
Riksrevisionen har synat den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Handlingsplanen har lett till att kunskap om riskfaktorer för vårdskador och vad som behövs för att förhindra dem finns nationellt. Arbetet med handlingsplanen har dock inte kommit lika långt i den kommunala hälso- och sjukvården som i den regionala och är på så vis eftersatt. Inom omsorgen, som även den är en kommunal verksamhet, finns ingen motsvarande nationell styrning som syftar till att minska missförhållanden.
Angeläget att bli bättre
Undersökningar som Riksrevisionen tagit del av tyder på att antalet allvarliga vårdskador är avsevärt fler än de som anmäls, och myndigheten tror att detta även gäller vid allvarliga missförhållanden. Om verksamheten som IVO bedriver har tydliga brister och dessutom endast omfattar en mindre del av alla brister som drabbar de äldre är det alldeles uppenbart att det är mycket angeläget att statens tillsyn och kvalitetsarbete förbättras.
Missförhållandena på IVO är generella och riktar sig inte endast mot de äldre.
IVOs handläggning i all tillsyn, inte endast de äldre, går till på sättet som beskrivs i denna artikel. Också återkoppling och uppföljning har liknande brister i alla ärenden som IVO utreder.
Läs Equals artikelserie om IVO!
Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
