Stephan Hau är professor i psykologi vid Stockholms Universitet. Han flyttade till Sverige från Tyskland 2005. Han har stor erfarenhet av hur de bägge länderna fungerar och inte fungerar när det gäller behandling av psykisk ohälsa.
I Sverige äter mer än en och halv miljon människor psykofarmaka av något slag varje dag. Det utgör cirka 15 % av befolkningen. I Tyskland är motsvarande andel 6 – 7 % av befolkningen.
Se Stephan Haus föredrag från konferensen!
Förklaringen till den stora skillnaden enkel. I Tyskland jämställer man olika samtalsbehandlingar och läkemedelsbehandling och så får patienten välja vilken hen tror hjälper bäst. Alla behandlingar bekostas av det offentliga. En stor andel av patienterna väljer samtalsbehandling, vissa väljer läkemedelsbehandling, andra en kombination. Patienten har ett val.
I Sverige har Socialstyrelsen bestämt att det enbart är läkemedel och anslutande KBT-behandling som har evidens. Där för är det i stort sett det enda landstingen erbjuder. Vill man ha annan behandling får man bekosta det själv. Patienten har i realiteteten inget val såvida man inte har mycket pengar.
Förklaringen till att Tyskland har valt sin modell är enkel – man har genom forskning funnit att samtalsbehandling av olika slag är kostnadseffektivt. Med samtalsbehandling minskar behovet av slutenvård, människor kommer tillbaka till arbete fortare och framförallt, behandlingen man får, botar eller lindrar den psykiska ohälsan och är långtidsverkande. Dessutom har samtalsbehandling få biverkningar.
I Sverige ökar samhällskostnaderna för den psykiska ohälsan i samma takt som användningen av psykofarmaka. Medicinerna dämpar symtomen på den psykiska ohälsan men botar inte. Dessutom har all psykofarmaka kraftiga biverkningar som i sig skapar ohälsa.
I slutet av 2017 kom Socialstyrelsens riktlinjer för ångest och depression. I riktlinjerna anges att det i stort bara är läkemedel och KBT som ska användas av vården. Stephan Hau är en av de hårdaste kritikerna av riktlinjerna.
I Tyskland finns också riktlinjer. Men det är en stor skillnad i hur de tas fram. I Sverige är det Socialstyrelsen som bestämmer när, hur och vilka som ska ta fram riktlinjer och sätta i expertgrupper. I Tyskland är processen mycket mer decentraliserad och involverar betydligt fler aktörer.
Mer att läsa om i ämnet!
I Norge har man rätt till medicinfri psykiatri – så här gick det till
Medicinfritt Danmark
Riggade riktlinjer – Socialstyrelsen i industrins ledband!
Tvångsmedicinering i frivillig psykiatrisk vård
Psykoterapicentrum anmäler Socialstyrelsen till Förvaltningsrätten
Brallorna nere på professorn Elias Eriksson
