Särskilt utsatta områden förblir särskilt utsatta om insatser bara blir mer övervakning.
Nedan lista har gemensamt att de av Polisen pekas ut som ”Särskilt utsatta områden” d.v.s. att där finns det socioekonomiska problem som i sin tur generar kriminalitet.
- Bergsjön, Göteborg
- Husby, Stockholm
- Rinkeby/Tensta, Stockholm
- Skäggetorp, Linköping
- Södra Sofielund (Seved), Malmö
- Alby, Botkyrka
- Biskopsgården, Göteborg
- Fittja, Botkyrka
- Gottsunda, Uppsala
- Hallunda/Norsborg, Botkyrka
- Hammarkullen, Göteborg
- Hjällbo, Göteborg
- Hässleholmen/Hulta, Borås
- Lövgärdet, Göteborg
- Norrby, Borås
- Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö
- Rosengård, Malmö
- Vivalla, Örebro
- Ronna/Geneta/Lina, Södertälje
Det har även kommunicerats från olika myndigheter och makthavare att de vill göra ”särskilda satsningar” i dessa områden, vilket är en förnuftig tanke förutsatt att ”satsningen” är genomtänkt och hållbar. Men kvalitet kostar pengar och övervakningskameror kostar betydligt mindre än pedagoger, fält-
assistenter, kvalificerade idrottsledare, bibliotekarier, fritidsledare och en fungerande lokal infrastruktur med den service som krävs för ett helt och hållbart liv? Samvetsfrågan är om samhället verkligen är beredda att göra vad som krävs för att rehabilitera dessa eftersatta, segregerade och dåligt planerade bostadsområden? Jag tror inte det och jag ser inga tecken på att jag har fel i min analys.
”Alla skall med” och ”alla behövs” är två gamla käcka politikerklyschor som borde dammas av men som allt mera faller i glömska. Som vi vet så säger man en sak före valen och en annan efter dem. Jag hade gärna sett ett samhälle där alla är med och behövs men det förutsätter att det bereds möjligheter till att deltaga, vilket inte görs och jag betvivlar starkt att det kommer att göras i framtiden.
Socioekonomiska problem betyder i klartext att människor är fattiga och att det i sin tur skapar sociala
problem. Sedan åttitalet har de ekonomiska klyftorna ökat i landet och ojämlika samhällen är inga hållbara samhällen, det kan inga fängelser, poliser eller övervakningskameror ändra på.
När myndigheter och politiker stämplar vissa områden som ”utsatta” så ger de egentligen bara sina egna
insatser underkänt, men de bryr sig inte för fyra femtedelar är flera än en femtedel och tjugo procent
vinner inga val.
Skribent Hans Johansson
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs också…
