15 september 2026 09:35, Anhörig

Som Du vet så har jag gjort en orosanmälan som gäller Ws psykiska mående samt hennes sociala vilsenhet. Vi skulle uppskatta ett nätverksmöte utifrån den uppkomna situationen. Vi föreslår att W beviljas en extern kontaktperson samt en God man.

Efter skolmobbingen och det felaktiga omedelbara omhändertagandet har W tappat förtroendet för myndigheter, hon har t.o.m. utvecklat en rädsla. Vår  bedömning är att hon är i behov av kvalificerad adekvat vård som är anpassad  till hennes person och det liv som hon har tvingats till att leva.

Vi är mycket oroliga och även vi behöver stöd och guidning för att hantera den uppkomna situation. Vi inser att Din roll inskränker sig till ekonomi och vill gärna resonera med någon behandlande person på kommunen.

15 september 2026 11:02 Socialsekreterare 1

Det är såklart tråkigt att höra om hennes mående. Hoppas hon får stöd på psykakuten och vård. Jag behöver ett underlag i så fall om inläggning eller intyg att hon varit hos dem idag för att hon ska få godkänd frånvaro från sin planering för dagen eller de dagar hon i så fall vårdas inneliggande. 

Jag såg läkarintyget men jag vill bara förtydliga att läkarintyget inte förändrar hennes planering med oss, hon förväntas fortfarande följa vår planering. Jag har kontaktat hennes vårdcentral och efterfrågat kontakt med hennes läkare för att boka in ett nätverksmöte. Jag hör av mig så fort jag får svar. 

16 september 2026 11:39 Anhörig

Tröttnar Du aldrig på Din roll, jag trodde att man blev socialarbetare för att man ville hjälpa människor inte för att sätta upp hinder för deras lycka, välmående och utveckling?W. har ett stort och komplext hjälpbehov inte minst p.g.a. det horribelt felaktiga tvångsomhändertagandet som Båstad kommun genomförde, men nu förvägrar Ni henne all relevant assistans till att bringa ordning i det liv som Ni raserade med kirurgisk precision.

Det som Du begär av henne är hon oförmögen att klara av på egen hand och det är jag övertygad om att Du inser, varför begär Du sådant som hon inte klarar av, vad vinner Ni på att knäcka en medmänniska?

Gårdagen:
Vi åkte från F. klockan elva igår och vi var tillbaka klockan 19.30. W. träffade en läkare

som var empatisk, respektfull och kunnig, hon har fått medicin samt en remiss till en samtalskontakt och Vårdcentralen (…) har sjukskrivit henne på 100%.

Nästa återbesök blir 2026-10-06 klockan 08.00 på Vårdcentralen (…)

Jag vet att W. har löst Er från sekretessen till sjukvården så det står Dig fritt att själv kontakta såväl Vårdcentralen (…)som Psykakuten (…) om Du misstror vad jag förmedlar i detta mejl.

18 september 2026 10:54 Socialsekreterare 2

Vad gäller Ws planering med ekonomiskt bistånd har en ny lagstiftning om aktivitetskrav trätt igenom den 1 juli 2026. Lagstiftningen innebär att alla personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska ingå i anpassade aktiviteter på heltid om man inte ingår i något av de undantag som beskrivs i lagen. Eftersom W är sjukskriven 100% men utan SGI omfattas hon av kravet. I samverkan med sjukvården har Ws planering anpassats till färre timmar per tillfälle samt enbart 3 tillfällen i veckan för att möjliggöra återhämtning. Den planering om aktivitet som har gjorts kommer att stå kvar.

18 september 2026 14:15 Anhörig

Det hjälper alltså inte att vara sjukskriven 100%, W tvingas ändå till att arbeta för att beviljas försörjningsstöd?

Den initiala anpassning som Ni gjorde i samråd med sjukvården gällde när W var sjukskriven till 50%, nu är hon sjukskriven 100%.

Sjukvårdens intention med att sjukskriva henne på 100% är att hon INTE skall deltaga i någon aktivitet under den tid som sjukskrivningen gäller, vad finns det annars för mening med att Vårdcentralen ändrade sjukskrivning från 50% till 100%?

Jag ber Dig kontakta Ws behandlande läkare på Vårdcentralen, hon kan förhoppningsvis reda ut begreppen.

Utifrån den uppkomna situationen så vill vi (Jag, W och Ws mamma) gärna träffa Dig i avsikt att vi tillsammans resonera oss fram en klok och hållbar lösning. Jag bedömer att W är suicidal och det bemötandet som hon får av Er ökar min oro, hon är redan deprimerad och dessa ständigt negativa besked gör inte henne gladare.

Vi lever i ett av världens rikaste länder och jag menar att vi har råd att låta  sjuka människor vara sjuka i stället för att tvinga dem till att arbeta.

När en person med ett vanligt arbete är sjukskriven till 100% så respekteras det självklart av samhället, varför skall vi inte behandla den fattigaste och mest sårbara gruppen på samma sätt som vi bemöter alla andra?