I radioprogrammet Kaliber 4 maj skildras hur hemlösa personer skrivna på kommunen plötsligt börjat skrivas ut ur landet. Vi ser även detta i vår verksamhet. Här berättar vi om Jörgen. Det finns hur många andra exempel som helst.
Det finns en särskild sorts brutalt våld som bara byråkratin kan åstadkomma. Den är tyst, steril och utan ansikte. Den kommer inte med slag eller hot, utan med formuleringar som: ”Skatteverket har utrett din bosättning, men vi har inte fått fram några uppgifter om var du sover” och ”vi avregistrerar dig som försvunnen”.
Det är så staten gör människor osynliga. Det är exakt vad som hänt Jörgen. Men Jörgens fall är inte ett misstag. Det är inte en enskild tjänsteman som gjort fel. Det är ett skolboksexempel på det vi på Equal vill ge ett namn då det är ett så stort problem; emergerande överhetslogik — när många små, regelstyrda beslut tillsammans skapar en maktapparat som ingen enskild person avsett, men som ändå drabbar utsatta människor skoningslöst.
När systemet blir större än människorna i det
Emergens innebär att helheten får egenskaper som ingen del har. Ingen handläggare vill göra Jörgen hemlös på papperet. Ingen lagstiftare vill att våldsutsatta ska förlora sitt BankID. Ingen politiker vill att hemlösa ska skrivas ut ur landet.Men när lagstiftning, kontrollogik, digitala spärrar, myndighetsrutiner och organisatorisk rädsla för ”felaktiga utbetalningar” samverkar — då uppstår något nytt:Ett överhetssamhälle utan överhet. En maktutövning utan avsikt. En hårdhet utan ansvarig.Det är emergens. Och det är precis det som drabbar Jörgen.
Jörgen flyr våld – och straffas för det
Jörgen flydde en våldsrelation i Västernorrland. Han gjorde det som samhället säger att man ska göra: lämna, sök skydd, börja om.
Han kom till Stockholm. Han sov hos bekanta, på soffor, på golv, ibland på Centralstationen. Han gjorde det som tusentals andra våldsutsatta och hemlösa gör varje år. Han gjorde också det som lagen kräver: han anmälde flytt, skrev sig på kommunen, höll kontakt med myndigheter, han svarade på brev, han besökte servicekontor.Ändå avregistrerades han som försvunnen.
Det är så emergens fungerar: systemet straffar den som inte passar in i dess fyrkantiga normer, även när personen gör allt rätt.
Skatteverket visste var han fanns – men valde att inte se
I Skatteverkets beslut om utskrivning ur landet står:
”Du vill inte lämna vilka adresser det är…”
Det är sant. Jörgen kunde inte lämna adresser. Inte för att han ville dölja något, utan för att han ville överleva. Men emergenta system är blinda för sammanhang. De ser bara det som kan fyllas i, i ett formulär.
Fel lagrum, fel bedömning – men helt i linje med emergensen
Folkbokföringslagen är glasklar:
- Om man inte sover regelbundet någonstans ska man folkbokföras där man har starkast anknytning.
- Om man inte kan knytas till en specifik adress ska man folkbokföras i kommunen utan adress.
Det är 12–13 §§ FOL. Det är exakt Jörgens situation. I stället använde Skatteverket 21 § FOL — avregistrering som försvunnen — en bestämmelse som bara ska användas när ingen anknytning till någon kommun kan fastställas.
Men emergenta system gör inte proportionalitetsbedömningar. De gör inte helhetsbedömningar. De gör inte mänskliga bedömningar. De gör procedurer. Och proceduren sa: ”Adress saknas → risk för fel → avregistrera.”
Konsekvenserna är katastrofala – men ingen är ansvarig
När Skatteverket trycker på knappen ”försvunnen” händer följande:
- BankID stängs av.
- Tillgång till vård försvåras.
- Möjligheten att söka bostad, arbete, stöd eller bidrag raseras.
- Kontakter med myndigheter blir nästan omöjliga.
- Personen kastas ännu längre ut i utsatthet.
Det är en administrativ dödsdom.
Men i ett emergent system finns ingen att hålla ansvarig. Alla har följt reglerna. Alla har gjort ”rätt”.
Det är därför emergens är så farligt: den gör överheten osynlig, men dess konsekvenser brutalt konkreta. Och de som drabbas är alltid de som inte passar in, som redan har det kämpigt av olika orsaker.
När myndigheter uppmanar till brott
Vid ett besök på Skatteverkets servicekontor fick Jörgen beskedet att ”den enda möjligheten att åter bli folkbokförd var att skriva sig på sin gamla adress i Västernorrland.”. En plats han inte vistas på och inte kan vistas på av rädsla för att bli utsatt för våld igen. Det vill säga: Skatteverket uppmanade honom att begå ett folkbokföringsbrott och att försätta sig i våldsutsatthet igen.
Det är inte illvilja. Det är emergens: ett system som blivit så komplext att det producerar absurditeter som ingen enskild person i systemet längre kan se.
Det här är inte ett misstag – det är en struktur
Det här är inte en enskild handläggare som gjort fel. Det är inte en olycklig formulering. Det är inte en miss i kommunikationen.Det är en struktur där:
- kontrollogiken trumfar rättssäkerheten
- misstänksamhet trumfar proportionalitet
- digitala spärrar trumfar mänskliga behov
- systemets egen logik trumfar lagens intention
Det är ett Sverige där staten hellre skriver ut människor ur landet än erkänner att de saknar en fast adress.
Jörgen finns – och ska finnas i folkbokföringen.
Jörgen är inte försvunnen. Han är inte utomlands. Han är inte gömd. Han är inte oåtkomlig.
Han är i Stockholm. Varje dag. Han försöker överleva. Han försöker göra rätt.
Och han har rätt till en folkbokföring som speglar verkligheten — inte en som raderar honom.
Det här är vad Equal kräver
- Att Skatteverket omedelbart upphör med att avregistrera hemlösa som försvunna när anknytning till en kommun är uppenbar.
- Att 12–13 §§ FOL tillämpas korrekt.
- Att våldsutsatthet och säkerhetsrisker vägs in i utredningar.
- Att myndigheter slutar ge råd som innebär att människor ska begå brott.
- Att lagstiftaren ser över konsekvenserna av 2022 års ändringar.
- Att emergenta systemfel identifieras och motverkas — innan fler människor raderas ur samhällets register.
Skribent Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
*Jörgen heter egentligen något annat
