Svensk psykiatri förlegad jämfört med WHO:s nya råd om samhällsbaserad psykiatrisk vård

Här intervjuas Equals förbundssekreterare Per Sternbeck om WHO:s nya råd om samhällsbaserad psykiatrisk vård. Per Sternbeck är mycket nöjd med råden som går tvärtemot den svenska psykiatrin.

Per Sternbeck – du jobbar med psykisk ohälsa, vad tycker du om WHOs riktlinjer för psykiatrisk vård?

– Jag tycker att de här riktlinjerna som WHO kommit fram till är raka motsatsen till den utveckling som psykiatrin i Sverige har tagit. Den områdesbaserade psykiatrin som WHO förespråkar bygger på omsorg, att man ska ta som hand om individen hemma så mycket som möjligt, få in hen i ett sammanhang, och att personen ska göra så mycket som hen själv klarar av. Här i Sverige har man satt all sin tillit till mediciner och så har man bantat ned socialpsykiatrin. Socialpsykiatrin nu innebär i princip ett fåtal timmar boendestöd i veckan (vardagspsykiatrin). Akutpsykiatrin innebär att man medicineras sen åker man ut till vardagen som gjort att man hamnat i sitt dåliga mående.

Hur fungerar den svenska modellen för psykisk vård?

– Varför hamnar man i depressioner, psykoser, manier? Jo enligt den svenska modellen har man kemiska obalanser i hjärnan. Har man en annan syn på hur psykisk ohälsa uppstår, som WHO har – så är det människors livsbetingelser som påverkar. Har man ekonomi, sysselsättning, vänner? Allt detta har svenska psykiatrin bortsett från, är ointresserad utav. Man är inte intresserad av sociala faktorer. Här använder man symtomkartor och checklistor. Sedan medicinerar man om en individ prickar av ett visst antal frågor. I bästa fall, och ofta mår man inte bättre utan sämre, men i bästa fall blir symtomen lindrade men personen släpps sedan ut till sitt liv där man mått dåligt.

WHO har en helt annan syn och ser att alla livsbetingelserna påverkar för att man ska kunna bli varaktigt frisk. Detta har man lämnat bakom sig i Sverige för länge sedan.

WHO anser att deras metoder även sparar pengar – vad tror du om det?

– WHO kommer fram till är att detta är kostnadseffektivt. Med det svenska sättet – vi ska komma ihåg att psykiatrin har fått ett stort resurstillskott under senare år – har antalet personer som äter psykofarmaka ökat, antalet personer med depressioner har ökat.

Hur tror du att riktlinjerna kommer tas emot här i Sverige?

– Det troliga är att den här rapporten kommer att riktlinjerna bemötas med total tystnad eftersom det går tvärt emot den svenska psykiatrin. För oss som vill ha en annan psykiatri ska vi glädjas åt att den kom och att hjälpa till att saluföra den. Man kan inte kalla WHO som scientologer, det går inte.

WHO har också kritiserat svensk narkotikapolitik mycket – att Sverige har en rigid inställning. Detta bemöttes med tystnad. Men till slut så har man till slut anpassat svensk narkotikapolitik utefter den kritik som WHO lagt för 10 – 15 år sen. WHO sa ni måste ge metadon, ge sprututbyte osv. Jag tror att Sverige kommer tvingas att ändra även psykiatrin från den biokemiska modellen.

WHO pratar om fördomar och stigmatisering som drabbar personer med psykisk ohälsa. Och där ligger vi i Sverige mycket illa till. Personer med psykisk hälsa får höra ’Nu tar du emot denna medicin frivilligt, annars ger vi dig med tvång.’ Detta är mycket fördomsfullt och stigmatiserande. Det är inte möjligt att göra detta mot någon annan grupp människor förutom psykpatienter. Vården säger inte till en hjärtsjuk att ’Nu ska vi öppna upp bröstkorgen och operera in klaffar, och om du inte vill det så gör vi det ändå.’

Finns det inte en risk att även läkemedelsbolagen kommer försöka motarbeta dessa riktlinjer?

– Visst är det så. Läkemedelsföretag har tjänat enorma summor på psykoaktiva substanser och om denna utveckling slår ut kommer de att se en stor del av sina framtida vinster försvinna.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029