”Arbeit macht frei” står det skrivit med svarta bokstäver över ingången till Nazisternas gamla utrotningsläger Auschwitz. Det var egentligen inte någon lögn eftersom även döden kan betraktas som en befrielse. Någon gång så kommer vi alla att dö. Den filosofiska och intressanta frågan är snarare hur vi skall ha det och vad vi skall ägna oss åt under den korta tid vi har medan vi ännu lever?
Alla ska göra rätt för sig – vare sig de kan eller inte
Men det är egentligen ingenting som vi ofrälse behöver bry våra klena skallar med eftersom den nyligen avgångna Tidöregeringen redan har formulerat ett svar på den frågan åt oss: ”Meningen med livet är att gå från tärande till närande, eller att gå ”från bidrag, bidrag, bidrag till jobb, jobb, jobb, jobb” som det så poetiskt uttrycktes en gång i tiden.
Men om det inte finns några jobb, eller om man är sjuk kanske någon invänder? Då skall du fan i mig jobba ändå, är det är det lakoniska svaret från dem som svenska folket gav makten att styra och ställa i nationen 2022. På sätt och vis så var makthavarna även lydiga sin egen dogm. De jobbade, jobbade och jobbade in i det sista, de t.o.m. skippade sommarlovet för att hinna stifta ännu fler lagar som skulle förändra landet i grunden.
Aktivitetskravet – piska för de sjuka (lata)!
En av de sista lagarna som de hann med att slarvigt formulera kom den första juli i år. Då bestämde regeringen att de som lever på försörjningsstöd skall stå under arbetsplikt för att uppbära försörjningsstödet. Om de uteblir från den anvisade platsen så skall försörjningsstödet inte beviljas.
Under 2025 så var det 1,2 procent av befolkningen som levde på försörjningsstöd under hela året. Merparten av oss andra, 98,8 procent, reagerade naturligtvis inte nämnvärt på den nya lagen. Den omfattade ju inte oss, den hotade inte våra vardagar, våra liv, vår existens eller vår hälsa. Klart att de lata djävlarna skall jobba, jobba, jobba. De skall inte ligga på soffan och deras barn skall se dem masa sig i väg på morgonen för de skall få kvittera ut riksnormen på 5220 kronor i månaden, vilket motsvarar en timpenning på trettiotre kronor i timmen.
Om någon uteblir från aktivitet– dras ekonomiskt bistånd in
Som en jämförelse så har fångarna i svenska fängelser 17 kronor i timmen när de arbetar men de har samtidigt fri mat och fri bostad, frågan är vilken grupp som har det sämst ekonomiskt?
Den nya lagen gäller inte mig men min dotter är sjuk och hon är inte kapabel till att arbeta. Problemet är att hon lever på försörjningsstöd. Hon lämnade in sitt läkarintyg till Socialförvaltningen men hon har nu fått veta att de som lever på försörjningsstöd skall gå till den anvisade arbetsplatsen oavsett om de är sjukskrivna eller inte. Om de uteblir så dras försörjningsstödet in.
Aktivitetskravet stänger ute en liten grupp utsatta människor
Efter en lång och intensiv dialog med kommunen konstaterar vi nu att de vidhåller sin inställning och att de inte kommer att ändra sig. De kommer inte att betala ut hennes försörjningsstöd, vilket i sin tur kommer att leda till hemlöshet och svält. I Sverige så har vi således numera en liten grupp utsatta människor som är utestängda från de trygghetssystem som alla vi andra omfattas av. Tidögänget har offrat ett antal medmänniskor på dumhetens, prestigens och populismens altare. Samtidigt som de har splittrat nationen i ett vi och ett dem.
De lojala tjänstemännen gör sitt jobb och går hem
De gamla naziledarna som inbillade de dödsdömda att de skulle bli fria var onda och förvirrade personer, de stod bortom såväl logik som räddning. Det som skrämmer är att det fanns en stor grupp villiga tjänstemän som organiserade, administrerade och genomförde vansinnet under förevändningen att de bara gjorde sitt jobb. Min stilla undran är när våra tjänstemän vågar vara människor av kött och blod, när kommer de att stå upp för sina klienter, när sätter de ner foten och påtalar vansinnet i att förtrycka i stället för att behandla, när skall de upphöra med att agera ondskans lakejer?
Sverige är ett av världens rikaste länder, vi har råd att ta hand om de sjuka och de svaga, vi har råd att vara generösa, vi har definitivt råd att låta dem som är sjukskrivna slippa gå till sitt arbete under tiden som de är sjukskrivna, varför gör vi inte det?
Skribent Hans Johansson
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
Ett svar